Jag blir verkligen på sjukt påverkad, så annorlunda och glad, så fri och lycklig...när det är fint väder! Fast nu är det dock lite för blåsigt för att sitta ute, men det är ju fint väder här vid datorn också, ellerhur? Här sitter jag iallafall och lyssnar om och om igen på Veronica Maggios nya skiva som jag har gått och förälskat mig i. Det enda som är lite synd är att jag blir lite deppig när jag lyssnar på alla låtar, eller okej inte alla då men seriöst hur glad blir man av hennes "snälla bli min" eller "mitt hjärta blöder"? Fast jag kan ändå inte sluta lyssna för det är så bra, jag kanske gillar att bli deppig? Haha gud vad konstig jag är, så det kan bli. Nu är det nog dags att ta tag i plugget...om ett litet tag, inte riktigt än. Hoppas det är lika fint väder imorgon så man kan sooola!


Bjuder på en liten bild från sommaren som var, när jag och min kära vän Niki var och badade!

Lovet har precis börjat och inte nog med det, nu har även sommaren kommit! Det var ett bra tag sen man kunde sitta och sola på balkongen utan att frysa, men det kunde man idag. Så skönt! Nu gäller det bara att det blir lika fint de kommande dagarna, då blir vi glada. Nu ska jag iallafall sova lite.

Här kommer lite bilder som jag hade på min mobil


Grillning hos Amanda

Första grillningen i år. Lite spontant men vi lyckades tillslut!




Det var allt för mig! Godnatt

Nu är våren äntligen här, på riktigt! Man kan gå omkring i tunna jackor och fina skor, man kan vara utan vantar utan att behöva komma hem med köldskador. Jag är så otroligt lycklig! Det här är vad jag har gått och väntat på hela vintern och nu är den verkligen här, woho! Det är seriöst helt ofattbart hur snabbt allting går den här tiden på året. I fem hela månader så har det legat ett tjock vitt snötäcke överallt som vägrat att försvinna. Men nu, på bara någon vecka (känns det som) så är det helt plötsligt som bortblåst, som att det aldrig varit där. Underbart.

/Godnatt

Tisdag den 29de Mars var det snöstorm, igen. Jag som trodde att våren äntligen var kommen. Tydligen var det inte riktigt dags än. Jaja, på fredag är det iallafall första april, första vårmånaden! Nu sitter jag iallafall i mitt rum och ska titta på Chocolat som det var tusen år sen jag såg. Annars så händer det väl inte precis så mycket just nu.

Jag är så förvirrad just nu, gällande allt. Jag har tillexempel inte en blekaste aning om vad jag vill jobba med i framtiden, vill jag ens bo kvar i Sverige? Visst är det väl inte så många i min ålder som har allt plikat, klappat och klart liksom, men jag önskar att jag iallafall hade en liten aning om vad jag vill göra. Jag vill studera och utbilda mig, få ett bra jobb och bo i ett fint hus. Men jag har även en drivkraft inom mig som vill resa och se världen, leva ett helt annat liv.
Samtidigt som jag befinner mig i jakten på dessa frågor så inser jag att jag kanske inte vill ha allt spikat och klart trots allt. Kanske är allt redan förutbestämt? Vem vet, ingen vet. Det är lätt hänt att man fastnar i det förgångna eller lever i framtidens planer när det viktigaste av allt egentligen bara är att leva i nuet. Tänk att något så enkelt ibland kan vara så svårt. Jag har mycket tankar i mitt huvud och det har jag alltid haft, jag kan ha svårt att ta beslut men lyckas ändå alltid göra det som är bäst på något underligt sätt. Vissa kallar det tur andra kallar det ödet, själv tror jag verken på det ena eller det andra. Jag tror att man kan klara allt om man bara vill det tillräckligt mycket. Man ska inte vara rädd för att våga göra saker. Vissa chanser får man bara en gång i livet, och vågar man inte ta steget och ta chansen så kan det vara någon man får leva med resten av sitt livet.

Mycket tankar där, men det är sån jag är. Lite rim också såhär på kvällskvisten!

Idag var en sån där dag då allting bara flöt på. Trots det ruggiga vädret och att det råkar vara just måndag så lyser solen inom mig! Vad konstigt att det kan vara så att man ena dagen är på topp, andra dagen nere och nästa dag är man på topp igen. Jag brukar ju alltid vara påverkad av vädret, är det fint och soligt är jag glad, regnar det är jag lite mindre glad. Det har tydligen förändrats då. Men ett som är säkert är att jag är lyckligare på sommaren än på vintern. Så fort jag kommer till lite sol och värme är det som att en liten eld tänds inom mig. Det kan även vara så med vissa platser, de får mig att känna mig fri och lycklig bara av att vara där. Det är en speciell känsla som är svår att beskriva, som att alla problem bara försvinner, blåser bort. Indien var tillexempel precis en sån plats, hela atmosfären kändes så ren och äkta. Jag minns speciellt en kväll mot slutet av resan, samma kväll som jag bestämde mig för att aldrig mer blogga, samma kväll som jag bestämde mig för att bara leva livet. Jag visste att det jag kände då, det var vad livet var. Allting kändes plötsligt så enkelt, det var ett sånt där ögonblick då allt bara var så självklart och det fanns inga bekymmer. Så där stod jag, i den indiska nattens hetta, mitt under den stjärnklara himlen och trodde att jag precis hade insett meningen med livet.

När jag sitter här framför datorn och tittar igenom mina gamla bilder så kan jag inte låta bli att sakna sommaren och värmen. Det gör jag i och för sig varje dag bara av att titta ut genom fönstret, men nu ska vi inte vara negativa som vi lätt kan bli under denna fantastiska månad, mars. Det är faktiskt inte så lång tid kvar! Enligt mina beräkningar så är det bara runt en månad kvar till påsklovet och efter det är det ju så gott som sommar.

Jag saknar de heta dagarna och svala nätterna med solen som aldrig gick ned. Jag saknar att kunna sitta på bryggan i shorts och linne och äta glass. Jag saknar att cykla hem i soluppgången och känna en varm vind blåsa igenom håret. Jag saknar att kunna grilla på balkongen.

Fråga mig inte varför jag helt plötsligt går in på min gamla blogg och får för mig att blogga, för det vet jag faktiskt inte själv. För er som inte kommer ihåg så lovade jag ju mig själv att aldrig mer blogga igen efter min resa till Indien. Efter den resan fick jag verkligen en helt ny syn på livet, jag ville inte lösa min tid på att leva i en bloggvärld eller vad man ska kalla det. Jag ville helt enkelt bara leva livet.
Men nu (i brist på annat) så har jag faktiskt inte något emot att slänga iväg ett litet inlägg för er 10 trogna besökare som fortfarande klickar er in här, haha!